Hej alla mina kära vänner!
Nu var det väldigt längesedan jag uppdaterade bloggen. Jag vill börja med att säga tusen tusen tack till alla brev & mail jag fått från er som undrar hur det är med mig & önskat mig lycka till samt alla gratulationer när jag fyllde år. Det betyder otroligt mkt för mig att veta att det finns så många & goa vänner omkring mig, ni är guld värda, jag önskar att alla var som er! =) Som många av er redan vet & andra undrat så har jag haft en tuff tid med otroligt mycket som har hänt. Det är både bra & mindre bra saker. Jag har haft en paus från bloggandet & skapandet i ca 2 månader nu, mer eller mindre ofrivilligt, det går tyvärr inte att skapa när man har tankarna ngn annanstans & inspirationen är som bortblåst. Samtidigt har det varit behövligt då jag har fokuserat på annat & framförallt lagt precis all min tid & energi på mina älskade barn.
Vi har iaf haft en underbar sommar även om mycket annat varit upp & ner. Det har varit massor med sol & bad, mycket lek i sköna sommarsolen, vi har varit ute på restaurang en hel del så nu har vi en liten tjej på 2 1/2 år som är en hängiven kinamats fantast & fullständigt galen i att gå ut & äta, en hel del regn har det varit oxå så dom dagarna har det blivit mycket filmmys, spel, pyssel & bakning. Bilder kommer senare. Jag känner mig privilegierad som får tillbringa livet med dessa underbara små varelser & samtidigt få se dom utvecklas till fantastiska människor. Är det inte underbart så säg! ;)
Dom mindre trevliga förteelserna som inträffat beror tyvärr på att det finns illvilliga människor (framförallt en person) i min nära omgivning som inte har ett eget liv att lägga sin tid & energi på utan lever för att göra livet surt för andra för att skydda sig själv genom att överösa mig med falska anklagelser istället för att själv erkänna sina, nederlag, fel & brister. Saken är den att jag tycker att man kan stå för det man gör, inse att man har gjort fel, erkänna det & försöka ställa allt tillrätta istället för att använda sina barn som slagträn & göra så att dom får må ännu sämre än dom tidigare gjort.
Personen ifråga har varit sambo med en kvinna i ca 4 år, under denna tid har dom flyttat ifrån varandra ett antal ggr, bråkat så otroligt mycket att det är ett under att inte taket lyft vilket har gjort att dessa barn mått otroligt dåligt, gråtit & undrat när det ska ta en ände, är detta ok? Barnen har dessutom blivit utkörda mitt i smällkalla vintern & gråtit hejdlöst, samma person har supit sig full & dragit iväg då barnen varit hemma & undrat återigen gråtandes vart han tagit vägen & är rädd att ngt har hänt, är detta ok? Supit sig full & deckat så barnen gråtit & blivit rädda, är detta ok? Slagit med sin mammas sambo inför barnen så dom har blivit livrädda, är detta ok? Gapat & skrikit, bråkat i telen, naturligtvis inför barnen, är detta ok? Dragit dom i håret & öronen, så även här är det ett under att hår & öron sitter kvar, är detta ok? Arbetat svart, samtidigt som försäkringskassan betalat ut sjukersättning, är detta ok? Har ett humör utan dess like så barnen är livrädda för att göra ett enda yttepyttet litet misstag, & råkar det ske så brister dom hysteriskt ut i gråt & säger att han kommer att bli skitarg på mig! Är detta ok? Listan kan göras lång så jag tror detta räcker, ni förstår nog vad jag menar.
Hur kan jag veta allt detta? Därför att denne person är min fd. som jag levde ihop med för 10 år sedan & dessa 3 barn är även mina älskade små barn & jag har under många års tid nu lidit i det tysta för att skydda barnen. Det förtroende jag fått av dom har jag aldrig svikit, därför heller ej konfronterat denna eländiga människa. Visst, man kan ge mig all kritik för detta men om ni visste vad det är för en person att ha & göra med så tiger man hellre! Jag har alltid sagt att mina barn ska kunna prata med mig om allt & lita på att jag aldrig skulle svika dom, men till sist var jag tvungen att göra ngt åt situationen. Istället för att han försökte ställa saker till rätta igen så är det jag som blev överöst med falska anklagelser vilket bevisar varför jag aldrig skulle ha sagt ngt. Men en naturligt instinkt är naturligtvis att man vill skydda sina barn, det käraste man har!
Då kanske ni undrar varför jag hänger ut denna person på detta sätt? Av den anledningen att jag tänker inte ta skit! En annan anledning är att jag kan stå för det jag säger & tycker & har inget att skämmas för eller dölja då jag ej heller har gjort ngt fel. Jag kommer att gå vidare med detta då jag anser att jag är grymt orättvist behandlad & vill ha upprättelse. Jag kommer defenitivt att var en värdig motståndare! Jag tycker även att hela världen ska få veta vilken skitstövel han är! Jag klarar mig alltid, har stött på större problem en denna patetiska människa, men det som gör så vansinnigt ont är att barnen får lida för sin förälders dumheter. Mycket fel & brister, det har jag & många fel har jag gjort i mina dagar men när det gäller mina barn så finns det absolut ingenting att anmärka på. Hela mitt liv & existens går ut på att finnas för mina barn & jag vill bara få var & leva ifred med mina barn. Jag har alltid varit en hackkyckling men nu är det slut på det, sopa rent framför era egna dörrar. Det finns dom som kommar att känna sig träffade & det är oxå dom som är bovarna. Jag har det nog så jobbigt med min älskade mor som är döende i cancer, jag får inte ens vara ifred nu så vi kan få vara med henne sista tiden i hennes liv. Jag be er, lämna oss ifred nu! Jag har nämligen fullt upp med att leva mitt eget intressanta & underbara liv! Jag tycker att alla ni andra borde göra det oxå!
På tal om mamma så kan jag berätta att hon har efter lång sjukhusvistelse, närmare bestämt ett halvår kommit hem 3 ggr utan någon större framgång. Hon har inte kunnat ta hand om sig själv hemma, sonden har inte fungerat som den ska, äta eller dricka, vilket är förutsättningen för att kunna leva har inte heller fungerat. Hon har drabbats av så otroligt många komplikationer såsom, lunghinneinflammation, propp i lungan, svamp i magen & strupen etc. nu har hon varit inlagd på sjukhuset under en längre tid & det gör så otroligt ont i själ & hjärta att inse att min mamma kommer att försvinna från oss! =( Men det enda vi kan göra nu är att se till att allt blir så bra det kan bli. Njuta av dom stunder vi får vara tillsammans & vara tcksam för det.
Sist & slutligen vill jag tacka
Christina för det superfina kort & paket jag fick i födelsedagspresent. Fick som ni kan se på bilden massor med fina charms, häftigt döskalleband (älskar det!) coolt brunt band & små söta stämplar. Jag blev så otroligt glad, tusen tack till dig vännen! Du gjorde mitt redan fantastiska liv ännu bättre! ;)
Nu tror jag att jag har tjatat av mig för denna gång, he he! Jag är i full gång med nya härliga DT-alster, egna alster & massor med annat pyssel. Så skönt att vara tillbaka här & få pyssla igen, jag har saknat er alla massor! Så nu kan ni räkna in mig i eran dagliga bloggrunda & vara säkra på att ni kommer att få se massor med härliga färger & formar här framöver! =)
Ha en underbar dag & var rädd om varandra!
It´s good to be back!
Puss&Kram
XOXO
